Här har ni mig. =)

Solen skiner fåglarna kvittar och jag har ont i huvet.. =(

Har haft d ända sen jag vaknade i morse.

Eller morse och morse. Jag ställde ingen väckare så jag försov mig.

Men det kändes rätt skönt att få sova ordentligt.

Försökte träna trots huvudvärken men det gick inge vidare.

Körde en slapp 30min på steppern (som kändes som en timmes intensiv) och gjorde några stackars armhävningar och situps.. Men huvudvärken blev värre när jag ansträngde mig och böjde mig ner så d fick va.

Hjälper inte att d är typ 1000grader varmt i lägenheten till råga på allt.

Men jag har ändå haft en riktigt trevlig dag.

Såg några delar av stolthet och fördom medan jag åt frukost och tränade och endel andra slappar program på tv.

Egentligen hade jag velat ta en prommis men mina skor läcker och d är så satans blött överallt..

Kanske dags att köpa båt....

Blev tvärsugen på att teckna oxå.

D har jag inte gjort på hur länge som helst.

Alltså nu menar jag inte på nåt seriöst sätt utan mer bara sitta och klottra lite. =)

Men till min stora besvikelse så har jag inget papper..

Typiskt va?

Har hittat helt ok färg inärheten oxå så jag funderar på att börja måla igen.

Man får så mycket mer energi när solen äntligen tittar fram. Håller ni inte med?

Annars blir det en lugn kväll.

Blir några timmar framför tvn och chatt gissar jag.

Det ser jag framemot.. Iallafall om man hittar nån trevlig att surra med.

Igår va d en kille som blev sur för att jag tyckte d va smörigt att börja en konversation med att prata om ens yttre.

Jag tycker inte d är artigt att börja ett samtal så.

Känns som enda anledningen dom pratar är för att man har ett dugligt yttre i deras smak.

Och är man inte nog "snygg" så pratar dom inte med en..

Dom skulle bara veta hur jag ser ut när jag vaknar på morgonen, då skulle dom kräkas..

Jamenar ..... En bild är ju en bild...

Med lite smink och fixat hår klart man ser ok ut..

Men tar man bort allt d... Ska man inte duga ändå?

Ska man bara duga om man ser ut på ett visst sätt?

Jag vet inte...

Men ytlighet får mig att må illa...

Klart vi alla har olika smak..

D har jag oxå...

Men att bara prata med folk för att dom "duger" utseende mässigt eller tvärt om.. dissa nån som inte är "snygg" nog.. D är illa...

Och då kan man missa många vackra trevliga intressanta personer...

Och d är dumt tycker jag.

Kanske är utsidan som man ser först..

Men vad spelar utsidan för roll om insidan är full av skit?

Varför inte ta sig tid att låta insidan lysa igenom och visa hur vacker man är?

Men nog erkänner jag att jag gillar att sminka mig..

Jag älskar smink och allt man kan göra med det.

Tänk så stor skillnad lite smink kan göra på hur man ser ut..

Och hur man känner sig..

Om man har en dålig dag eller är på väg att bli sjuk eller nåt..

Då kan man sminka sig lite och vips ser man och ofta känner man sig oxå mycket piggare.

Smink kan oxå användas som en mask.

Man skyddar sitt inre..

Man skapar en bild...

Och det är kanske inte alltid den bilder säger så mycket om vem man egentligen är och vad man känner..

När jag hade d jobbigt i skolan så använde jag sminket som ett vapen..

Kraftigt målad så skickade jag ut mucka inte med mig signaler...

Åter till foton..

Eller iallafall foton av mig.

Jamenar..Jag har ju lärt mig att se på ett visst sätt och le på ett visst sätt för att jag ska vara nöjd med bilderna..

Om jag inte har väldigt öppna ögon, stirrande nästan, så ser jag super trött ut.

Och jag måste verkligen anstränga mig och le ordentligt för att inte se trisst eller sur ut..

Så vad säger det om mig?

Vad vet jag..

Kanske inget alls.

Kanske att jag gillar att ha koll?

Men gå inte så mycket på en bild..

Den säger mindre än man tror..

Och dömmer man nån efter ens yttre så kan man missa så mycket.

Kram från jag