Vem hade kunnat tro att veta vad man vill ha kan göra saken så mycket svårare än att inte veta?

Nu i sommar ville jag köpa en bänk till min uteplats.

Jag visste genast vad jag ville ha..

En klassisk parkbänk. Och gärna vitmålad.

Vem hade kunnat tro att det skulle vara så svårt att hitta?

Efter veckor eller kanske till och med månader av letande fick jag tillslut nöjja mig med en svart bänk från jysk.

Priset var helt ok, framförallt med tanke på att det inte var direkt vad jag ville ha men det närmaste jag kunde komma.

Tur nog gick det lätt att få till det eftersom allt jag gjorde var baserat på bänken och jag fick till min plats precis som jag ville ha den.. minus rätt bord då. ;)

Tvyärr insåg jag inte vad som händer med en ända som sätter sig på en SVART bänk som har solsida en hel dag.   

Ett annat av mina "problem" är att jag är ute efter en ny mobil.

Men naturligtvis duger inte vilken som helst.. (känner mig så besvärlig)

Jag vill ha en mobil med minst 5megapixelkamera och..........

KNAPPAR!!!!

Japp jag vill ha knappar.

Jag är en tum smsare.

Jag jublade förstås när jag såg att nokia släppte deras gamla mobil i repris, meeeeeeen då var inte kameran nåt att ha..

*snyftar tyst*

Nu mer verkar det bara finnas "smartfånar" till höger och vänster, alla mer lik en dator än den förra.

Visst, har man låga resor till jobbet eller skolan eller allmänt reser mycket, super bra att ha.

Men jag sitter vid datorn mest hela dagen så jag har inget behov av såna funktioner i min mobil.

Och om jag verkligen inte klarar mig utan en "dator" dom korta stunder jag är hemifrån så är det nog inte en smartare "fån" jag behöver utan en helt annan typ av hjälp.

Självklart behöver man inte använda funktionerna bara för att dom finns där..

Problemet är ju att även om jag inte använder dom så får jag betala för dom. (Dvs mobiltelefoner är ruggigt dyra)

Visst jag kan vänja mig att vara utan knappar.

På samma sätt som jag har vant mig vid att ha sjukpension och inte kunna leva mitt liv som jag vill.

Bara för att man vänjer sig vid något innebär inte det att det är bra.

Jag tycker tex fortfarande efter många års användning av min nuvarande mobil att knapparna på min förra var mycket bättre, och att mobilens upplägg var mycket smidigare.. Nu tar det betydligt fler steg att göra saker.

Jag har vant mig.. men hade heller sluppit.

Men när det gäller mobil så har jag tillslut insett att min dröm om knappar (och en bra kamera) får nog räknas som död.   

Och här kommer mitt senaste dilemma.

Jag behöver ett nytt rumsbord.

Det jag har nu har tyvärr ett trasigt ben och lär nog ramla ihop förr eller senare. (jag är förvånad att det fortfarande står)

Meeeeen jag vill förstås inte ha vilket bord som helst.. (det börjar låta bekant nu va?)

Mitt drömbord är av ett relativt mörkt trä (gärna med metall inslag) och det stora måstet..... FÖRVARING!

OM bordet är nog snyggt till rätt pris kan jag nöjja mig med en hylla, men lådor är vad jag helst vill ha.

Och hittar jag rätt så har jag inget emot att betala för det.. Till skillnad från tex en mobil så kan du ha ett rumsbord en hel livstid om det vill sig väl.

Till skillnad mot bänken på uteplatsen som jag kunde möblera runt om.. Så har jag i detta fall möbler som bordet måste passa till, och därför kan inte träet ha vilken färg som helst.

Så jag hittade några bord.

1. bra storlek, färgen passar rätt ok, stilen klockren.. LÅDOR med...... LÄDER handtag.. så den går bort.. (och ja, jag har mailat in och frågat om den gick att få med andra handtag men nej.)

2. snyggt bord. super fin färg. lådor.... Meeeeen bara 80x80. suuuuck

3. fint bord.. helt ok färg. låda/or meeeeen bara 40cm högt... (sitta på golvet eller?)

Jag vet inte hur jädra många bord jag har suttit och kollat på idag. Men precis som med mobilen verkar det bli en dröm som inte blir uppfylld.

Det kan väl ändå inte bara vara jag som vill ha ett bord med förvaring?

Bara öppna en låda när man vill bli av med tidningen, telefonen, spelkontrollen eller liknande..

Nackdelen med att inte veta vad man vill ha är ju att man ränner runt som en höna utan huvud. Men då är det även lättare att anpassa sig.

Jag har ju min bild klar i huvudet som jag vill att det ska se ut.

Och den bilden ser ut att måsta anpassas..

(men jag vill inte)

Ps jag lovar.. Jag ÄR verkligen vuxen. På hedersord.