Hej hej.

Detta blir försök nr 3 för datorn ville inte hjälpa till..   men nu verkar jag på g iallafall.

Som jag kanske har berättat förut så pysslar G med musik.

Han både skriver musiken och fixar dom flesta av instrumenten själv.

Bla så spelar han både bas gitarr och fuskar på synth och inte nog med det så bygger han egna pedaler och synthar. Duktig kille med andra ord

(kanske nu inte riktigt så här men ändå  *S*)

Hur som helst har han bett mig sjunga.

Jag har alltid älskat att skråla så om han tycker jag är nog bra självklart jag ställer upp...

Kanske blir den nya celin dion eller nåt..

Så igår spelade vi in för första gången.

Jag misstänkte att det inte skulle låta så bra som kanske G hoppats men jag är inte helt trygg i låten än.

Visste oxå att jag skulle få en chock av att höra mig för allra första gången.

Men inget hade kunnat förbereda mig för vad jag hörde.

Jamenar... Jag är rätt bra för att måla fan på väggen så att säga..

Tyvärr visar d sig allt för ofta att mina värsta förväntningar inte kommer i närheten hur jävligt saker och ting verkligen är..

Så även denna gång.

Tyvärr gjorde vi några "stora" misstag.

Det första var att jag inte hade värmt upp rösten utan vi spelade in direkt.

Det andra var att vi inte valde en låt som jag kände mig mer trygg i som första försök.

Men det är lätt att vara efterklok..

Vi gjorde några tagningar och lyssnade av dom efter varje försök.

Jag har alltid trott jag har en mörk röst.

Jag framkommer ju som rätt "grov" ibland och är ju norrlänning.

Men den som sjöng Gs låt var som bäst en nästäppt 12åring som verkar läspa...

Jag ville bara döööööööööööööööö

Låter jag verkligen så fruktansvärt????   

All sång glädje bara dog.

Vet inte om jag nånsin kommer att sjunga med glädje igen.

Trodde ju inte jag va bra eller nåt.

(har ju inte sjungt på riktigt sen i skolan)

men nog trodde jag att jag lät bättre än så.

Jag skäms verkligen.

Dom två första lät värst men det är ju inte så konstigt.

Dels var jag ju så nervös den allra första vändan att jag nästan darrade.

Och den andra så skämdes jag så mycket över min röst att jag bara ville gömma mig.

G försöker övertyga mig att jag inte alls låter så illa som jag tror och att bara jag får lite vana (över dels att höra mig själv och dels låten) så kommer det att gå bättre.

Men jag tvivlar så mycket på mig själv.

Han förtjänar ju nån som kan göra låtarna rättvisa.

Och just nu känns det verkligen inte som det är jag.